Sofia Sandwall

Allt. Inget. Där emellan. På sidan. Inuti. Osv.

Månad: oktober, 2012

Japp.

Är man trött, hungrig och halvt illamående fungerar det alltid med lite musik och lite önsketänkande.

Har haft en underbar vistelse i Malmö men börjar ju förstå att jag inte kan rymma förevigt. Nu är det dags att sätta på sig Sofia igen och ta tag i livet. Visserligen någonting jag skjutit upp en kort period men ibland måste man göra sånt med.

Malmö, åh Malmö.

Anlände igår eftermiddag efter en liten försening från SJs sida men mår nu bra och är utvilad, vilket jag tyvärr inte kan säga om min kompanjon.

Tiden går fort när man har kul. Det är söndag idag och jag åker hem till verkligheten på tisdag. Tar åter tag i verkligheten på torsdag så det blir till att göra det bästa av situationen dessa underbara dagar. Starting with brunch och annat mys.

Det är svårt att lämna tryggheten.

Jag känner att jag tagit bloggen för givet en period nu. Folk vill att jag går tillbaka till min gamla blogg men kan inte riktigt bestämma mig för hur jag ska göra. Nytt är bra. Behagligt. Jag har börjat på en ny ruta. Jag kan skriva vad fan jag vill och det känns bra. Kunde skriva vad fan jag vill i min förra, men det här känns annorlunda på något vis.
Jag har fastnat i en ond cirkel när det gäller mitt liv. Samma rutiner, samma schema, samma saker som händer. Jag är fullkomligt inställd på att förändra, men jag är inte riktigt säker på hur jag ska kunna det. Det borde vara nu jag tar tag i någonting spännande och någonting annorlunda, men jag har märkt att det är svårare än vad man tror. Jag är för trygg. Jag borde ta det där extra klivet. Jag borde släppa verkligheten och se vad som väntar mig, men vad gör jag om det som väntar mig inte är bättre än tryggheten jag lever i nu? Jag kan nästan säga att jag är redo att kliva in i något nytt, även om jag varken vet ifall det kommer sluta bra eller inte. Jag behöver mystik. Jag behöver förändring.

Death wish.

Av någon anledning bestämde jag mig för att sätta klockan denna alldeles för tidiga morgon. Om jag hade sovit tills den ringde hade jag bett alarmet dra åt helvete och sovit vidare ett tag till men det här är en typisk morgon då man vaknar ett fåtal minuter innan.

Blandade känslor kring att jag börjat 11 de två senaste dagarna. Fine att jag får sova ut. Kan vara vaken lite längre på kvällarna osv. Samtidigt jobbigt att komma hem sent. Den här helgen kommer säkerligen ta livet av mig. Låt oss hoppas att jag överlever.